Hey Guys!

Sliten tjej som vaknade tidigt av sin kära 'sambo' som springer runt i lägenheten och är inte så diskret som man borde va, hänsyn? Min lilla neger var ganska stressad till jobbet, så nu får man ta skiten! Ska städa efter henne, hela köket är kaos. Vardagsrummet ska vi inte heller prata om, jag som städade igår!

Singel och hemmafru? Does that make any sense..? Shit va pin.

Mår fortfarande som vanligt, men jag försöker hålla huvudet högt. Igår började jag tveka på en grej som hörde till det som hände för 2 år sen och det som hände nu, det gjorde så att jag blev osäker på mig själv. Stort tack då till speciellt Jonathan som skrev en riktigt bra sak till mig vilket han hade en stor poäng i, och genast försvann osäkerheten i mig själv lite. Det är ganska sorgligt hur många killar som vill playa runt nu. Vi mer seriösa och svåra tjejer som inte är så enkla och billiga får ta skit för att killarna inte får som dem vill. Därför lämnar dem oss för enkla och billiga tjejer som vill samma saker som dem, yngre tjejer som inte har limits. Riktigt tragiskt, bevisar att vi får satsa på lite äldre och mognare killar! Medans dem satsar på yngre omogna billiga trash girls. 

Tjejer i min situation, det är dem som som har fel, inte vi. Strong independent woman! Låt dem leka runt som små barn och få det dem vill som dem inte kan få av oss lika snabbt.

Dem vet inte vad dem missar!

Annars idag har jag inte några planer, jo mina hemmafru uppgifter: Städa, diska, bädda, torka av, fixa och trixa, plocka undan. Sedan duscha och se andra avsnittet på Charmed. Artemis och jag började på säsong 1 igår och såg första avsnittet. Hon har blivit beroende som mig, alla mina kompisar som sett den med mig älskar den. Saga Elma och nu Artemis! Lovar er att den är grym! 1a och 2a säsongen är lite seg men det är värt det när ni kommer till den 3e! 

Slänger upp en låt jag dansar till och som peppar mig till att städa! Lägger även upp före och efterbilder på mitt kick-ass wifey work! 

Peace & Love

DANCE SONG:

Före:

Efter:

Still Standing

Jag står upp, försöker samla tankarna och gå framåt. Det är som att gå i hård gyttja, kvicksand. Men jag krigar. Ganska sjukt, allt gick så otroligt snabbt, är fortfarande i chock.

Men jag har tur som har mina vänner, Artemis har typ flyttat in hos mig. Hon kom i tisdags och har sovit här sen dess förutom i torsdags. Det är som att vi bor ihop, vi är ett grymt team! Städar, diskar, lagar mat, handlar, tvättar. Riktiga Wifeys! Väldigt skönt att få de här veckorna för sig själv och få bo med nära vänner. Det märks att jag är stor nog att klara mig själv, just nu har de varit svårt att sova själv eftersom kvällarna är värst men det är ju pga av allt skit inte för att jag mår dåligt av att klara mig ensam.

Lite stolt blir man då över sig själv!

Igår efter vi varit kick-ass hemmafruar såg vi på en helt underbar film jag ska slänga upp! Artemis hade sett den innan fast ganska länge sedan och sa att jag var exakt som tjejen i huvudrollen 'Kate Parker'. Jo tack det märkte jag, skön tjej som krigar för sin dans och trotsar motgångarna. Skit grym dansfilm och även topnotch tonårsfilm. Där allt hör till..

Jag kände igen mig i allt, vilket var gulligt av Arre som sa att jag var lik henne.. det tar jag som en komplimang!

Saknar dansen så obeskrivligt mycket, men allt är stängt nu så efter sommaren ska jag söka upp 3 Dansskolor (Grupper). Även Kampsport! Warrior Girl!  

Nu är det bara 2 avsnitt kvar av min älskade underbara styrkegivande serie! 8:e säsongen, nu är den slut igen. Bara att börja om på 1a säsongen igen. 4:e gången jag ser om, men den ger mig så mycket styrka och glädje så jag kommer aldrig tröttna! 

Fierce & Love

LAST SEASON OF CHARMED:

TRAILER:

One to another..

Som jag skrev sist har jag börjat deala med problemen, one by one.

Igår tog jag hand om ett ganska stort problem som nu är borta, och som jag nu måste gå igenom.. en process jag gick för 2 år sen. Som jag aldrig ville gå igenom igen och som jag lovade mig själv att aldrig hamna i men.. så är livet. 

Jag tror att dem flesta fattar, och de flesta vet redan. 

Men killen jag hållt på med kaosade ganska rejält på slutet så nu har vi brytit allt.

Jag har tagit upp hans namn så ni alla vet vem det är.

Verkligen tråkigt, men jag kunde inte göra mer än vad jag redan gjorde. Jag körde all-in. 

And that's it.

I slutändan räcker man ibland inte till, folk dömer en ganska rejält ibland, det är ganska sjukt hur vi nuförtiden dömer andra så hårt utan att veta vad som händer i ens liv, vad man gått igenom eller vad man har för tankar och vad man jobbar och kämpar med. Undra varför världen fungerar som den gör, tänk själva på det. 

Just nu är jag bara så glad över mina äkta vänner som ställer upp för mig nu i denna svåra tid, jag ska ta upp dem.

Elma, Artemis, Isabella, Saga, Jonathan & Pontus. Igår blev jag omhändertagen via telefon, skype, facebook och kik. Även i verkligheten på kvällen. Jag älskar er alla så otroligt mycket och jag är så tacksam över att ha er i mitt liv! Ni hjälper mig så mycket och påminner om vem jag är och gör mig starkare. 

Även om jag måste gå igenom mina problem själv, så vet jag att dem står framme i ljuset på andra sidan och väntar. 

Det är bara jag som kan lösa allt och kämpa, bara jag. Det är upp till mig hur jag vill ha det, hur jag vill må. Ja man måste ta hälsan först absolut, men tyvärr har alla problem blivit större för varje dag som går. Nu kan jag inte vänta längre. 

Hemma själv, dags att börja ta hand om allt och lära sig leva ensam. I slutändan gör det en bara starkare.

I am on my own, power of one. 

Never say Never.

DAGENS PASSANDE LÅT SAMT TEXT:

Up And Down

Livet är en bergochdalbana, vi som då har otur får det bra för någon minut.. tills det senare åker neråt igen.

Blandade känslor, förvirrande tankar, svåra frågor, inga rätta svar. Jag har ingen koll längre, att komma till Gotland var underbart och man förträngde allt och bara njöt och låtsades att allt var bra igen och att man kommer klara sig igenom allt. Sedan kommer man hem till en tom lägenhet, med en storm över en.

VERKLIGHETEN.

Vilket men aldrig kan rymma ifrån, man kan åka utomlands eller bort med kompisar och ha det riktigt underbart, tro att allt kommer lösa sig. Men förr eller senare dras man tillbaka till den sanna verkligheten. Så är det för alla, och alla flyr från sin smärta och sin verklighet. Det är de vi människor gör och vi lär oss aldrig riktigt att ta tag i våra problem på direkten. Det krävs mycket till att få den glöden i sig att kämpa igenom allt. Det tar inte någon dag, det tar så mycket längre.

Ingen har sagt att livet är en dans på rosor, snarare tvärtom. Just nu måste jag ta tag i allt på samma gång, och då menar jag ALLT. För det ena problemet hänger ihop med det andra, och så fortsätter den onda cirkeln. Det är för mycket, med hälsan kan jag inte ta allt på mig nu, men livet kan inte vänta längre. Jag måste börja NU.

Ångesten som stiger bara jag tänker på det... det går inte att gömma sig eller rymma längre. Det är dags att kliva in i mörkret. 

Face your fears.

Det börjar idag. Jag är inte redo, men det är dags. 

Trailern jag kommer lägga upp är en film jag såg igår, mot slutet kom scenerna i mitt liv. Helt sjukt, det var jag i filmen. Frågorna bara snurrade runt i mitt huvud: Varför? Den frågan ställs konstant. Varför, varför nu, varför jag, varför detta, nu igen? Really?

Ta hand om er.

Rekomenderar denna film:

I'm Back!

Som ni märkte behövde jag komma bort från allt, eftersom livet vände sig emot mig. Som en jävla vägg och det blev en riktigt hård smäll där jag tappade balansen på allting. Att komma till Gotland var det bästa och smartaste jag kunde göra, där alla fina barndomsvänner finns, alla ställen man kan cykla till.

Där jag kan hämta min styrka. Vilket jag gjorde. Jag har även fått så mycket push och styrka från mina vänner. 4 Personer som stått med mig dessa dagar och bara öst positiv energi och jag är så oerhört tacksam! Real Friends.

Speciellt Isabella som varit med mig sen jag föddes, som skickade ett väldigt långt meddelande på Kik där hon verkligen påminde mig om vem jag är, vilket jag glömde bort när allt hände. Jag förlorade mig själv i kaoset och började gå ner för en väg jag gick för 2 år sen, vilket är den sista vägen jag ska ta.

Den vägen har dragit ner mig till rena helvetet. 

Med all hjälp på Gotland har jag nu kommit upp från vägen och letar efter den rätta med det starka ljuset. Jag vet vem jag är, jag vet vad jag vill och jag ger inte upp.

Jag är en krigare med rejäl styrka från mina motgångar och erfarenheter.

Nu sitter jag här igen, moder min har överlämnat lägenheten till mig helt själv. Hon är borta i 2 veckor nu och jag kommer vara här och ta hand och sköta mig själv i ca 11 dagar. Sedan drar jag ner till Gotland igen för att fira brorsan. Ska bli intressant att få bo själv och verkligen få ta hand om sig själv ett bra tag! Har ju bott själv förut men bara i max 3 dagar så detta är skillnad! Plus att mina vänner inte är i Sverige nu, bara några få.

Nu ska jag fortsätta mysa framför Charmed som jag är på sista säsongen igen! Bara att börja om när den är klar, blir 4:e gången då!

Ni är alla starka, ni har era motgångar, men ni ska no matter what alltid ställa er upp, ha något att kriga för. Om ni inte har något finns det ETT. DIN FRAMTID, det är de som pushar mig. Mer har jag inte, utan bara mitt liv och mina val. Min dans såklart, men alltid eran framtid, vad ni vill åstadkomma och förbättra! Tro på er själva, alltid. 

Fierce & Love!

Sista inlägget.

Dåliga nyheter: Blir inget mer bloggande på ett tag nu.

Allt har gått för långt nu, livet har gått överstyr, folk har gått över gränsen. Jag kan inte ta mer skit och smärta. Det finns en gräns, och den är nådd för länge sen. Bara nu att någon verkligen bankat in att det är över. 

Jag tänker inte gå in privat på vad exakt som har hänt, men det är personer. Saker som händer, personer som drabbas. Osäkerhet, Tillit. 

Lär er, att allt händer av en anledning. Var aldrig osäker på dina beslut. Take a chance, you never know how it could turn out. 

Lev aldrig i det förflutna, gå aldrig bakåt, för du går inte åt den riktningen.

Men allt som händer nu pekar mot det förflutna. Inte mått såhär dåligt sen i 8an när livet kraschade.

Då jag på vintern hos farmor svimmade på morgonen efter jag duschat, faller framåt med huvudet före och slår i ansiktet i stengolvet. Tuppar av. Vaknar, kan inte se, piper i öronen, känner smärtan i ansiktet. 

Då jag sommaren där på gick in i väggen. Där jag hamnade i en dvala mellan liv och död. När ambulans kom och satte på syrgasmask. Där det blev rusande till akuten.

Där min sommar förra året, där stressen pajjade min mage. Tillslut får diagnosen IBS. Ändra hur man äter, sin livsstil.

Där mina biverkningar på Concerta och Stratera förstörde allt. Concertan som hjälpte mig in till akuten med alla dess biverkningar, Strateran som gav mig panikångest 24/7 och även Hypnagog Hallucinationer.

Nu sitter jag här, och känner att jag dras ner i marken. Allt vänds emot en. Ger jag upp? Det vet jag inte än. 

Jag är så trött på allt, jag har tagit så mycket smärta att jag nu bara känner mig helt tom. Först smärta, sen tomhet. 

Tårarna har tagit slut nu.

Gotland på onsdag i 6 dagar. Bort från skiten, men. Kommer inte kunna le på riktigt. 

Folk måste börja förstå meningen 'enough is enough'.

Over & Out.

MORGON HUMOR!

I love to be a woman..

Just kidding!

Jag tror att de flesta tjejer förstår vad jag menar, om inte.. whata f?

Iallafall... sjukaste grejen imorse jag tänkte dela med mig av! Hade en sån sjukt verklig dröm som var väldigt... ja. Creepy? Vet inte riktigt vad jag ska sätta för ord.

Jag drömde att jag var gravid, att jag fick en dotter.

Det var gulligt, sen vaknar jag med världens smärta i magen. 

MODER JORD. Vilket jävla skämt det här är! Typ 'missfall' påriktigt. Nej men ni fattar. Känns som att det var moder jords 'skämt åsido' att säga : Bitch you are never getting pregnant! Missförstå mig inte, jag ska inte och försöker inte bli gravid. Men i våran släkt har vi väldigt svårt att bli gravida, det var ett mirakel på både mamma och pappas sida att någon ens blev gravid. 

Jag har även gjort undersökningar och fått en 'dom' typ att jag kanske inte kan bli gravid, eller kommer då ha väldigt svårt för de. Vilket är nog det värsta man kan få höra som kvinna.

Så just därför visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta med denna sjuka grejen imorse. Men jag skrattade och ringde mamma... Ja vad är det för jävla grej med DIG aa DU 'Moder Jord' du gör mig ledsen med sånt här! Om det är ett skämt och jag kanske kan få barn i framtiden ska jag ta ett rejält snack med dig. Man ska inte skoja om sånt här! 

Annars idag ska jag typ sova hos Ludwig, ja jag vet vad ni tänker. Jag tycker också synd om honom för jag är ett emotional freak med kramper! Hehe..

Ska slänga upp en vlogg med den bästa av dem bästa! Jag rekomenderar alla att kolla på den, tjejer ni kommer ÄLSKA DEN! Killar den är inte så jobbig, om ni har flickvän eller tjejkompisar kommer ni känna igen er och bara få lite mer förståelse för oss med detta! Så ha lite stake för fan! Tack!

Ha en grym dag babes, ska fortsätta äta glass och snart jordgubbar och sen lite mer.. hehe!

Kvällsinlägg

Kände för att skriva av mig lite nu på kvällskvisten.

Dagen började bra, tog det lugnt.. kollade på min serie. Sen blev det lite kaos men blev lite bättre när vi kom till våra kompisar där Janne fyller 50 år och man fick träffa gamla fina vänner. Blev genast på bättre humör och det var verkligen jätte trevligt och kul att vara där. Men sedan ska ju såklart allt bli kaos igen. Med allt och alla. 

Vad ska man göra? Hur vill folk att man ska agera? Hur säger man rätt saker? Vad är fel? Vad får er glad? Hur ska jag bete mig för att bli accepterad?

Frågor som ställs inne i mina tankar..

Jag vet inte vad jag ska göra med mitt liv, jag är så förvirrad och det är så många frågor som ställs i mitt huvud som jag inte kan svara på. 

Folk frågar och vill ha svar, men jag vet inte vad jag ska göra med allt.

Jag har ingen aning, frågorna ger press, jag får stress.

Hur kommer sommaren bli? Nog den sämsta någonsin.

Jag vet, jag är väldigt negativ just nu, men hey. Livet är inte perfekt right? Man har sina motstånd och downgrades, men i slutändan får man hoppas att man blir starkare. Även om det ibland kan bli för mycket så att man går in i väggen. Just nu känns det så. Måste bromsa. Vilket ingen låter mig göra.

Ibland måste man klara sig själv, bygga upp sig själv, sin styrka. Kommer jag orka?

Farmor, Farfar. Jag behöver er vid min sida nu. Farmor vad hände med allt? Du skulle ju uppfostra mina barn som du gjorde med mig. Jag som bodde hos dig i 8an när allt var som värst. Varför? Kan du inte va frisk nu så jag kan flytta till dig igen? 

Älskade ängel. Du är och förblir mitt allt.

Farfar, Morfar, Ida, Margareta, Kajsa, Greta.. sänd mig styrka från himlen. Jag litar på er.

Älskar er alla nu och förevigt. 

LUGN FAVORIT: